Felfinnarklubben (FFK)


Här nedan förtecknar jag språkliga felaktigheter och abominationer som jag har funnit i pressen och annorstädes. Dessa brukar jag utväxla med en kollega inom ramen för den fiktiva puristklubben Felfinnarklubben, allmänt förkortad FFK.

Ett av FFK:s tidigaste tillslag - 12 maj 1995


Från nyhetsgruppen swnet.general - läs och förfasas:

--- jag citerar xxxx@algonet.se ---
Nu förstår jag ingenting!
För mig har anslutningen till Algonet fungerat i stort sätt helt
perfekt under flera veckors tid. Jag kommer alltid in på en lina,
loggar på smidigt och det går fort så det rasslar på Webben inom
sverige. Om jag inte har helt fel så verkar det också som om den där
två-megs-linan till USA börjar komma igång för igår kväll gick det
väldans kvickt att surfa runt i staterna.

[Pass på, här kommer det:]

Att du har haft att installera din mjukvara och konfigurera den är väl
ändå inte Algonets fel.

--- klipp ---


=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=
------------------------ xxxx@algonet.se
Stockholm, Sweden http://www.algonet.se/~xxxx
=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=

[här, liksom i början av inlägget ovan, har jag censurerat adressen
för att slippa anklagelser om personangrepp]

--- slut citat ----


"Att du har haft att göra ngt", får man verkligen skriva så?!
Detta är ju en urbota okunnig översättning av amerikanskans
"That you have had to do sth."
Det heter väl fortfarande
"Att du har varit|har blivit|blev tvungen att göra ngt"
Eller?
Dessutom heter det "i stort sett".

Hur korkad kan en Usenet-skribent bli? Tydligen hur korkad som helst.
* suck! *


Hjulgårdsgatan

Nedanstående horribla felstavning fann jag i ett kundregister på min dåvarande arbetsplats den 6 juni 1995:

Hjulgårdsgatan

Vad borde det stå? Jo - efter mycken forskning kom vi fram till att det
rätta skall vara - och håll nu i hatten:

Djurgårdsgatan

!!!! Hur döv får man bli i telefon?
Tydligen hur döv som helst. Det är det jag alltid har hävdat: detta
gatunamn bör uttalas med ett ostavat O i början, som inte framträder i
skrift, alltså:
['o:ju,gårsgatan] eller ['o:ju:,gåsgatan], stavat Djurgårdsgatan. Q e d!

FFK slår till dubbelt m a a skeppsdop i Göteborg den 17/3 1996

I dagens Arbetet, 18 mars 1996 lokaldelen s 9, berättas om sjösättningen och dopet av
Sällskapet Vikingatida Skepps senaste bygge "Starkodder". Detta skepp kallas i
artikeln av medarbetaren Jan Bergman i tur och ordning "Starkodder",
"Skarpodder" och "Storkodder".
Månne det är associationen sjösättning -> dop -> barn -> stork som
inspirerat till den sistnämnda stavningen?

FFK skulle kunna slå till ännu hårdare.
Den kvinna, gestaltad av en skådespelerska från Norrköping, som sägs ha
medverkat vid dopet kallas av journalisten för "Guthfridur Torbjörnardottir",
hustru tlll vikingen Karlsämne, vilken sistnämnde enl. texten sägs ha besökt
Vinland (Nordamerika) och Jorsafall (Jerusalem).

Det rätta skall vara som följer:

Gudridur (utan f!) Thorbjarnardottir var först gift med Thorsteinn
Eirikson, bror till Leifr [Leif Eriksson, vikingen som for till Vinland] och son till Eirikr raudi.
Alltså: G U <Eth> R I <Eth> U R <blanksteg> <Thorn> <O m/accent> B J A och
så vidare. Inte som hr Bergman skrivit.

Jerusalem heter på (forn- såväl som ny-)isländska Jorsalir.
Detta ord borde ha använts. Jorsafall torde vara en tillgrötning
av det tillnamn som Sigurdur Jorsalafar fick efter att ha
besökt denna stad.

Vidare lär ska Gudridur ha gjort en pilgrimsresa senare i livet
till Rom (ej Jerusalem).

Kan dessa journalister aldrig lära sig att kolla fakta innan de skriver? Va?

Dagen efter, den 19 mars 1996, fick FFK anledning att slå till igen mot samma artikel:

FFK slår till ännu en gång!

Jag skrev:
>Den kvinna, gestaltad av en skådespelerska från Norrköping, som sägs ha
>medverkat vid dopet kallas av journalisten för "Guthfridur Torbjörnardottir",
>hustru tlll vikingen Karlsämne, vilken sistnämnde enl. texten sägs ha besökt
>Vinland (Nordamerika) och Jorsafall (Jerusalem).
>

Förutom de klavertramp FFK igår påpekade, borde givetvis denne viking ha
omnämnts med förnamn + tillmäle, och då gärna rätt stavat, alltså inte
"vikingen Karlsämne", utan "vikingen Thorfinn Karlsefni". Kan National
Library of Canada stava rätt [på sina webbsidor, red. anm. 1998] så borde väl för höge farao tidningen Arbetet kunna...

Taiwans luckrativa vapenaffärer ;
att stava Warszawa

I en artikel om läget på Taiwan i dagens Arbetet 22 mars 1996 skriver medarb. Bo
Gunnarsson om USA:s "luckrativa vapenförsäljning till Taiwan".
Det tycks bli allt vanligare att folk stavar lite hur som helst och inte
bryr sig om att kolla stavningen i SAOL. Eller har den i Tokyo bosatte
korrespondenten Gunnarsson glömt sitt ex hemma i Sverige?

I en bildtext i samma tidning kallas Polens huvudstad först Warshawa,
och därefter, i nästa mening (!) Warshava.
På trettiotalet förekom i svenska böcker den ljudenliga stavningen
Varsjava, men vi använder välan i svenskan den gängse polska stavningen,
alltså Warszawa.
Tidningen Arbetet bör anpassa sig till denna praxis istället för att köra
med pseudo-anglicistisk stavning. Morr!F

FK debatterar snabel-a den 30 april 1996

At 16.52 96-04-24 +0200, Sven Reftel wrote:
>
Instämmer!
>
>På tal om det, så tog Lennart Forsberg upp samma ämne under rubriken
>"SUNET & SÅNT" i SUNETTEN nr 5, nov 1995. Han ondgör sig särskilt
>över/åt att "@" får ersätta diverse olika bokstäver och andra skriv-
>tecken (t ex i "Z-Mag@zine"). Däremot gillar han stavningen "Str@tford-
>on-Avon".
>
>Jag noterar också att han inte använder uttrycket "snabel-a" men där-
>emot "Alfa-slang", som inte heller hör till mina favoriter. Jag hyser
>som bekant en viss förkärlek för sådana omskrivningar, som tyder på
>en viss associationsförmåga hos upphovsmannen, som t ex "kanelbulle",
>"hartass" oxh "brädgård" (och även "gärsgård" och "grind").
>
>/Sven
>

Jovisst. Jag fann i dag följande inlägg i swnet.svenska av den kloke (min
bedömning) Tryggve Sigurdson i Umeå. Läs och begrunda:


>

Path:
>gd-news!news.gu.se!news.chalmers.se!dd.chalmers.se!solace!xinit!newsfeed.tip.net
>!news.jos.net!dos.canit.se!seunet!mn7.swip.net!mn6.swip.net!seunet!news2.swip.ne
>t!baldakinen.bostaden.umea.se!bald026.baldakinen.umea.se!user
>From: tryggve.sigurdson@baldakinen.umea.se (Tryggve Sigurdson)
>Newsgroups: swnet.svenska
>Subject: Re: @ = kattsvans
>Date: Sun, 28 Apr 1996 16:56:36 +0200
>Organization: Harmod Bostaden, Umea, Sweden
>Lines: 16
>Message-ID: <tryggve.sigurdson-2804961656360001@bald026.baldakinen.umea.se>
>References: <x67mv5y4bi.fsf@functor.hut.fi>
><4lntsu$5g7@mhost.ida.his.se>
><317F9277.419A@fy.chalmers.se>
><4lpphp$67i@mhost.ida.his.se>
><318072A3.4D47@fy.chalmers.se>
>NNTP-Posting-Host: bald026.baldakinen.umea.se
>
>In article <318072A3.4D47@fy.chalmers.se>, backstr@fy.chalmers.se wrote:
>
>> "Vid" är lätt att säga, och betyder ungefär samma sak som "at".
>> Dessvärre förklarar det inte varför tecknet ser ut som ett "a".
>
>Låt mig dra parallellen mellan "@" och det franska tecknet "&", som kom till
>svenskan för länge, länge sedan (någon vet säkert när). Det verkar vara
>etablerad praxis att detta tecken uttalas "och" i löpande text, medan namnet
>på själva tecknet är "et" (uttalas "ett").
>
>På motsvarande sätt borde man kunna dela på snabel-a:et (eller kattsvansen
>eller grötpötten eller vad man nu vill kalla det) så att det i epost-adresser
>(som inte bokstaveras) utläses "vid", som är den svenska betydelsen medan man
>för att beskriva tecknet som sådant använder valt namn, t ex snabel-a.
>
>---tryggve.sigurdson@baldakinen.umea.se------------------------------

Mycket sund inställning! _Jag_ köper gärna detta förslag på direkten!
Månne det är en islänning vid namn Tryggvi Sigurdsson som försvenskat sitt
namn för att folk ska kunna stava till det (kanske inte ändå ;-). Den sunda
förmågan att tänka och lösa upp denna gordiska språkbruksknut får en i
varje fall nästan att tro det...
//Hans

FFK studerar ordet "live"

Ur dagens G-P, [2 augusti 1996] sida 1, artikeln om silvermedaljören Magnus Pettersson::
"Och först bland gratulanterna var kung Carl Gustaf.
- Det var första gången jag såg honom live. Fräckt, säger Magnus."

Argh! "Live" betyder "i direktsändning", och inte som denne Magnus tycks
tro, "i verkligheten, i levande livet". Morr. Suck.

För FFK,
//Hans

Styrsö ligger inte i Bohuslän

(2/9 1996)

http://www.aalnet.aland.fi/Cloudia/hskogsjo/ejohne.htm
uppräknas på engelska en antavla för den kände John Ericsson, 1803-89 (han
med Monitor), hämtad ur en bok som Sveriges Släktforskarförbund vill kränga
till folk i Sverige och USA för 295 kr + porto och exp för medlemmar, 360 +
p & exp för oss vanliga dödliga, betitlad "24 Famous Swedish Americans", se
vidare
http://www.aalnet.aland.fi/Cloudia/hskogsjo/kasa.htm
http://www.aalnet.aland.fi/Cloudia/hskogsjo/ekasa.htm

I denna antavla påstås i samband med Johns far Olof Eriksson att Stora
Känsö ligger i Styrsö socken, vilket är rätt.
MEN STYRSÖ LIGGER INTE, som också uppges, I BOHUSLÄN!
MORR!
Har SSFF aldrig hört talas om Västergötlands skärgård?
Men inte att undra på det; det lär finns infödda öbor i södra skärgården
som påstår att de är bohusläningar. Är det sant att de lever i denna
villfarelse? Och framför allt, de har väl inte rätt??

Det känns verkligen gôtt att få komma på dessa erfarna, mer eller mindre
snobbiga forsker i SSFF med ett flagrant faktafel!

Styrsö ligger inte i Bohuslän, del 2

(2/9 1996)
Du skrev:
>On Mon, 2 Sep 1996, Hans Vappula wrote:
>
>> Har SSFF aldrig hört talas om Västergötlands skärgård?
>
>Troligen inte. Inte ens jag, som sedan småskolan känt till att Södra
>>Skärgården hör till Västergötland, hade stött på uttrycket "Västergöt-
>lands skärgård", förrån jag hörde dig använda det. Det är definitivt
>mindre frekvent än "Bohusläns skärgård" och "Stockholms skärgård".

Visst. Detta var iofs ett nyuppfunnet uttryck och en ellips för vad jag
i sj. v. ville ha sagt: "Har SSFF aldrig hört talas om att Göteborgs södra
skärgård hör till landskapet Västergötland och inte, som de tror, till
Bohuslän?"

>
>> Men inte att undra på det; det lär finns infödda öbor i södra skärgården
>> som påstår att de är bohusläningar. Är det sant att de lever i denna
>> villfarelse? Och framför allt, de har väl inte rätt??
>
>Jag tror, att jag själv stött på personer, bosatta inom Styrsö Församling,
>som tror sig bo i Bohuslän, men det är lika fel för det. T o m Lasse
>Dahlquist (stavas det så?) tycks ha levt i denna villfarelse, eftersom

Ja, det stavas så.

>refrängen till "Dans på Brännö brygga" slutar med...
>
> hjärtat, det slår.
> Slår för en liten vän
> och för Bohuslän.
>
>Detta kanske dock faller inom Lex Poetica och dessutom kan nog ens

*Licencia* poetica - jadå.

>hjärta slå för Bohuslän, även om man befinner sig i Västergötland.

Visst.

>Men visan har nog bidragit till sprida missuppfattningen, som väl
>ursprungligen har sin grund i, att man blandat samman landskapet
>(Bohuslän) och länet (Göteborgs och Bohus Län).
>

Antar väl det. På samma sätt torde det vara mkt svårt för utsocknes, och
kanske även för de därboende, att avgöra vilka orter i Stockholms län som
ligger i Sörmland resp. Uppland. Inte ens jag vet säkert var gränsen går.


>/Sven
>

FFK is on the go! Stenungsbaden Jåttj Klabb

960919
Jag vet inte hur yacht uttalas, men det uttalas i varje fall *inte* som i
radio[k]räklamen för Radio Rix' tävling Göteborgsprofilen, där man kan
vinna en övernattning och supé för 2 pers. på "Stenungsbaden Jåttj-klabb".

Min vana trogen uttalade jag förr som det stavas: [jaxt] ,x = ach-ljud.
Rimmar helt på tyskans _Macht_.
Eller när jag var på det humöret: [yaxt], som föreg., men med y i början.
Vissa lärare (i svenska) förordade på gymnasiet uttalet [jakt].
Det kan jag köpa, eftersom det är en försvenskning. MEN stava då jakt, tack!
Vissa andra lärare (i engelska) förordade på gymnasiet uttalet [jott].
På svenska! Urk. ['ingli† iz taf staf].
>Allt inom [ ] ovan är IPA.

//H., medlem i FFK

Mellan september 1996 och januari 1998 publicerade sig FFK inte elektroniskt.

Resturang i Göteborg

Såg igår [28/1 1998] att markisen utanför Eva's Paley (sic!) på Avenyn i Göteborg påstår att stället är en "RESTURANG" (sic).
Huvva, eller som det väl heter i bildade kretsar: O tempora, o mores...

Ikon m fl ord

Som sagt, ahhh...
Här kommer ett av mina favvo-hat (engelska: one of my pet peeves), nämligen den felaktiga halvhädiska användningen i svenskan (och engelskan) av ordet _ikon_!

Från

http://www-b.svd.se/svd/lasvart/nyaord.html#Ikon


Ikon

Ibland blir gamla ord som nya. Ta ordet ikon. Det är en liten figur på en
datorskärm, som man klickar på om man vill att datorn ska öppna ett nytt
program eller så, det vet alla moderna barn. Vad paffa de ska bli första
gången de kommer in i en ortodox kyrka och får se en hel ikonostas
behängd med gamla helgonbilder. Man kan också konstatera att det numera
är lika tätt mellan ikonerna på tidningarnas kultursidor som det var mellan
emblemen för några år sedan. På kultursidorna verkar ikon betyda
någonting i stil med galjonsfigur eller portalgestalt. "Andrej Rubljov, det
ryska ikonmåleriets ikon." Så ungefär.

Att sen dessutom "ikon" kommer av grekiskans ikonos som betyder bild, det är ju en extra krydda för oss som är med i FFK. Det är det som anhängarna av datortermen ikon skjuter in sig på i sitt försvar av ordets betydelse 'symbol (ofta klickbar) på skärmen', men utan att de vet om det.

OBS!!! ACHTUNG!
Kolla även in uttrycket "mupp" på samma sida, och uttrycket "mäla sig ut" på samma sida! Jag blir lätt chockad. Är detta uttryck _modernt_ i 90-talssvenskan?? Detta är ju rena isländskan.
_Mäla sig ut ur ngt_ sägs betyda "ställa sig utanför", vilket är den exakta betydelsen av isländskans _mæla sér út af einhverju_! Gosheligosh.

Sätta alla knutar till

[denna huvvation funnen 22/7 1998]

Ur InterNETGuiden 7 1998, s 62:

"Efter år av eftersatthet sätter nu Apple alla knutar till för att få utvecklare att tycka om MacOS."

AAARRRGGGHHH!

Det heter ju för bövelen:

...sätter nu Apple alla klutar till för att få utvecklare att...

Uttrycket är (väl?)

ngn sätter alla klutar till för att (uppnå ngt)
alt.
ngn sätter till alla klutar för att (uppnå ngt)


Vad betyder i detta sammanhang "klut" resp. "sätta till"?
Det hela låter som en sjömansterm i mina öron, och t y v en gammal sådan.
Jag vet vad klut betyder på norska och danska, nämligen duk eller trasa,
t ex en damm- eller disktrasa eller en sådan man torkar av glasögonen på.
Men vad har det ordet här att göra?

Kustvakten

I dagens Arbetet (3/8 1998), del 2, sidan 9 finns en TT-DPA-artikel med rubriken
"Flyktingar tar sig till Italien med båt / Invandringen irriterar andra EU-länder".
I andraspalten läser vi:

"Men bevakningen av den 600 mil långa kusten är besvärlig. Hur många som
lyckas ta sig förbi kustvakten in i landet och sedan kanske iväg till andra
EU-länder är inte känt."

Kustvakten! Ööööhhh...hur dum får man bli?
Det heter kustbevakningen! Undrar just om detta är en felöversättning
från engelska eller tyska eller både och? Vad heter kustbevakning på tyska?
[Svar: Küstenwache, så det kan ha påverkat skribenten.]

Felöversättningar och g-n-uttal (av typen dig-na)

8 augusti 1998:
Det är ganska vanligt att det engelska ursprunget lyser igenom
i översatta texter - även om alla ord är korrekt översatta, blir
det ofta osvenska formuleringar. Språkrutan på G-P:s roliga sida [Världens gång]
tog upp detta ämne för c:a 14 dar sen. Som exempel användes ut-
trycket "Passagerarna ombedes förbli sittande tills ...", som
alla flygresenärer känner igen. Trots att meningen formellt sett
är korrekt, skulle nog ingen med svenska till modersmål uttryckt
sig så, om han/hon inte haft engelskans "remain seated" som före-
bild. Snarare skulle man väl spontant sagt "sitta kvar".

När jag läste detta, kom jag att tänka på att det (väl?) är
ganska vanligt med uttryck av typen "Betala eller jag skjuter!"
- åtminstone i kioskdeckare o. dyl. På "ren svenska" (d v s
utan anglosaxisk påverkan) säger man ju "Stanna, ANNARS skjuter
jag!". (Strejkande fotbollsproffs säger förstås istället: "Be-
tala, annars skjuter jag inte!")

Ett annat exempel på samma sak såg jag häromdagen i textremsan
till "Fyra bröllop och en begravning": I en scen inleder en präst
gudstjänsten med att säga "Before the first hymn ...". Du kan nog
gissa vad det stod i textremsan (inte var det "psalm" i alla fall).

En annan godbit för FFK:are hörde jag på Vetenskapsradion i fö-
rmiddags [8/8 -98] (i ett inslag från Kulturhuset i Stockholm). Där sades
det att German Titovs gamla paraduniform dig-nade av medaljer(!)
Den första stavelsen av "dignade" uttalades alltså exakt som det
"dig" som rimmar på "stig" och "vig". Lär sig dagens radioreport-
rar svenska enbart via litteraturen? Lyssnar de aldrig på radio?

Göra ett telefonsamtal

Ur dagens G-P 27/8 1998,under rubriken "Vill stoppa våldet mot kvinnor /
Tre damer som kastar sig rakt in i valrörelsen", även på http://www.gp.se/dagl/val98/indexd.html (fast dom lär väl flytta det därifrån rätt snart):

>Skådespelarskan Rebecca Facey rycktes med för några veckor sedan
>när hon läste i en kvällstidning om våldtäkter. "För jävligt", tyckte
>hon och gjorde några telefonsamtal.
>Hon bad två vänner om hjälp. Programledaren för Måndagsklubben
>Caroline Giertz och studenten Johanna Björkegren ställde upp.
>Caroline Giertz säger sig inte vara ett dugg intresserad av
>valrörelsen, men engagerar sig gärna i frågan om hur våldet mot
>kvinnor kan minska.


Det FFK idag vänder sig mot är frasen "gjorde några telefonsamtal".
Huvva! Det heter ju "ringde några telefonsamtal".
Artikeln är ingen översättning, utan en originalprodukt skriven på
svenska i en svensk dagstidning av en svensk journalist [Annika Norlin].

Troligen är det Rebecca Faceys engelska (?) modersmål som har fått
henne att säga till intervjuaren något i stil med "Jag tyckte det var för jävligt
och gjorde några telefonsamtal", med stark influens från engelskans
"I made some phone calls".

Mina kolleger på Lingvistik tycker inte detta är en fråga om rätt och fel
utan snarare om smak, "ringa ett telefonsamtal" är bättre svenska, men
"göra ett telefonsamtal" vore enligt dem inte att betrakta som dålig svenska det heller.
Argument för detta påstås vara att uttrycket "det är upp till dig" helt har
slagit igenom i svenskan och att vi inte kan hindra utvecklingen.
Med samma logik borde inte heller sär skrivnings sjukan bekämpas - den
anses dock emellertid av samma kolleger vara bekämpansvärd (!).

Som du märker delar jag inte denna (överdrivet) toleranta uppfattning.

Gullmarsfjärden (!) och mera g-n-uttal

I söndags [24/8 1998] hörde jag för resten ett nytt exempel på g-n-uttal (i Veten-
skapsradion, eller vad det nu heter, i P1): Reportern (som denna gång
var en kvinna) uttalade det första ordet i "ägna sig", så att det rim-
made på "trägna"(!) Som infödd väskustbo satte jag dessutom (bildligen)
kaffet i vrångstrupen, när (samma?) reporter i samma program, sa att
hon befann sig på Kristinebergs marina forskningsstation vid Gullmarn
och stod och blickade ut över FJÄRDEN. Visserligen säger SAOB (som jag
fann på g3.spraakdata.gu.se/saob) att det är en "lång o. smal, långt in
i landet trängande vik" och att ordet etymologiskt har samma ursprung
som "fjord". Trots detta vill jag å det bestämdaste hävda att det inte
finns några fjärdar på västkusten - lika lite som det finns kobbar eller
grynnor.

Silkesvägen - Bo Gunnarsson igen

I dagens Arbetet (7/9 1998), del 2, sidan 10 finns en artikel av tidningen Asienkorrespondent Bo Gunnarsson med rubriken
"Risken för krigshandling for tfarande mycket stor / Men Irans ledare är beredd att ge diplomatin en chans".
Längst ned i förstaspalten läser vi:
Dessutom medger iranska källor att drygt 2.000 afghanska mujahedins som levt i exil i landet nu har mobiliserats och befinner sig vid fronten. Syftet kan vara att använda dem för en attack mot staden Herat utmed den urgamla Silkesvägen.

Det är bara det att på svenska heter denna urgamla led från Turkiet till Kina Sidenvägen.
På engelska the Silk Road, men nu skriver Gunnarsson på svenska i en svensk dagstidning, och då gäller det att inte låta sig påverkas av all den engelskspråkiga text som jag kan tänka mig att han läser dagligen.

Denne Gunnarsson har figurerat i FFK:s annaler även tidigare - se ovan.

Västbanken - et amerikanskinspirerat 80-talspåfund

[påfunnet utan yttre incitament och inlagt 22/9 1998]
De landområden som ligger väster om floden Jordan resp. vid Medelhavet öster om Sinaihalvön och som ockuperades av Israel efter sexdagarskriget 1967, kallades vid den tiden vanligen Västra Jordanstranden och Gaza. Under det sena 80-talet i samband med den s k intifadans uppblossande 1989 (?) började man allt oftare i svenska media höra och se orden Västbanken och Gazaremsan. Detta nya uttryck är ju inget annat än en avsky- och bekämpansvärd amerikanism, en rak översättning av engelskans the west bank [of Jordan] and the Gaza Strip. Varför då använda det när det redan finns ett etablerat uttryck för detta i svenskan? Huvva.

Till min hemsida - To the homepage of mine
Till Lingvistiks hemsida - To the homepage of the Dept. of Linguistics
Till GU:s hemsida - To the homepage of the Göteborg University


Senast uppdaterad den 22/9 1998 was when the last update was performed. Kommentarer till eller problem med innehållet på denna sida? Hör av dig till hans.vappula@ling.gu.se is where you should send mail if you have comments regarding or problems with the contents of this page.
Comments or problems regarding this service? Please contact webmaster@ling.gu.se