Språkutveckling hos barn
med cochlea-implantat -
Språkliga konsekvenser av ny medicinsk
teknik.
Pågående forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet 2001-2003
Fil Dr Kerstin Nelfelt
Fil Dr Åsa Nordqvist
Institutionen för lingvistik
Göteborgs universitet
Projektets syfte
Projektets syfte är att beskriva språkutvecklingen hos kongenitalt döva barn med cochlea-implantat (CI). Vi fokuserar på den tidiga språkutvecklingen och barn som fått sina implantat inkopplade vid relativt låg ålder (20-30 månader) men vi har också som ambition att inkludera äldre barn som haft sina implantat en längre tid.
Vi studerar barnen företrädesvis i hemmet i interaktionen med föräldrar och syskon men vi är även intresserade av barnens språkanvändning i förskola/skola och deras kommunikationsvanor med lärare och kamrater. Vi är studerar såväl teckenspråks- som talspråksutveckling och har både ett tvåspråkighets- och ett språkutvecklingsperspektiv.
Ur ett tvåspråkighetsperspektiv är det viktigt att se i vilka situationer och på vilket sätt det ena och det andra språket används av barnet och med barnet. Av särskilt intresse här är att se i vilken mån samtidigt tal och tecken förekommer, i vilka situationer och vilka som använder det. De studier av användning av samtidigt tal och tecken som finns gjorda är inte svenska och de beskriver användningen av samtidigt tal och tecken ur ett oralistiskt perspektiv snarare än ur ett språkblandningsperspektiv. Samtidigt tal och tecken används då enbart som ett pedagogiskt verktyg för att lära ut det talade språket, inte som en spontan kommunikationsform.
Ur ett språkutvecklingsperspektiv jämför vi barnens ljud- och talspråksutveckling med normalhörande barns. Vi fokuserar inte i första hand åldersjämförelser mellan normalhörande barn och barn med cochlea-implantat utan främst utvecklingsordning och förhållandet mellan spontan utveckling och inlärning av talspråk. Vi tycker också det är viktigt att studera barnens teckenspråksutveckling.
Vi finner det viktigt för utformningen av barnens habilitering att veta mera om förutsättningar och villkor för talspråksutveckling, om möjligheten till tidig simultan tvåspråkighet och om vilken plats samtidigt tal och tecken har i barnens liv. Studien utgör ett komplement till psykosocialt inriktade studier och resultaten är tänkta att kunna fungera som underlag för rådgivning till föräldrar och föräldrabeslut, samt att kunna erbjuda information och ledning för utformning av habilitering av barn med cochlea-implantat.
Informanter och inspelningar
För närvarande följer vi fyra små barn och deras språkutveckling. Tyngdpunkten i vår studie ligger på videoinspelningar vi gjort i barnens hem då barnen varit sysselsatta med vardagliga aktiviteter som lek, tittande i böcker, måltider m.m. tillsammans med sina föräldrar. Vi kompletterar även med observationer och föräldrarapporter (SECDI, Eriksson och Berglund). Den första inspelningen gjordes i ett av fallen då barnet ännu inte fått sitt implantat, i de tre andra fallen strax efter att implantatet kopplats in. Efter den första inspelningen har (till dags dato) gjorts ytterligare tre inspelningar av tre av barnen med några månaders mellanrum. I samband med besöken har vi även intervjuat föräldrarna. Ytterligare inspelningar kommer att utföras före projekttidens slut.
I diagrammet nedan - där de fyra hittills inspelade barnen återfinns - kan ses kronologisk ålder vid respektive inspelning samt hörselålder (den tid som gått sedan implantatet kopplades in). Jon fick sitt implantat inkopplat då han var 29 månader och Peter då han var 28 månader. Philip var 20 månader och Josefin nästan 26 månader då implantatet kopplades in. (Namnen är pseudonymer.)
Vi hoppas även kunna studera lite äldre barn som haft sitt implantat en längre tid. Av intresse är att se om det finns skillnader när det gäller språk och språkval mellan tidigt implanterade barn och sent implanterade barn.
Pågående aktiviteter och preliminära
resultat
Under 2001 etablerade vi kontakter med familjerna och påbörjade
inspelningar och datainsamlande. 2002 är framför allt ett år
då vi fortsätter att göra inspelningar och analysera våra
data. Under projektets sista år, 2003, kommer vi att skriva ihop våra
resultat, publicera artiklar och litteratur samt sprida våra resultat
på konferenser och liknande. Vi har dock redan under pågeånde
år varit på en del konferenser. I slutet av maj deltog Åsa
i Nordiska Audiologiska Sällskapets 14:e kongress (NAS 2002) i Helsingfors
och den 16-21 juli i The 2002 Joint Congress of the IASCL/SRCLD, Madison,
Wisconsin, USA. Vi deltog även med en poster på The 7th International
Implant Conference 2002 i Manchester 4-6 september. Vi är med i ett
nationellt forskarnätverk kring språklig och kognitiv utveckling
hos barn med cochleaimplantat och var medarrangörer av det nordiska symposiet
Språklig och kognitiv utveckling hos barn med CI - var står forskningen
idag? i Lund den 3 oktober. Där presenterade vi vårt projekt
och vissa resultat. Den 5 oktober talade Åsa om barn med cochleaimplantat
och tvåspråkighet i Sverige på en konferens anordnad av DeCIbel
(den Danske Familieforening for Cochlear Implanterede Børn).
Vi håller fortfarande på att samla in data och är mitt uppe i analysfasen. Även om vi ännu inte hunnit publicera något har vi sammanställt lite preliminära resultat utifrån flera av våra videoinspelningar av de fyra barnen. Dessa kan ni ta del av på denna sida.
Vilka är vi som forskar?
 |
Fil. Dr. Kerstin Nelfelt Institutionen för lingvistik Göteborgs Universitet Box 200 405 30 GÖTEBORG E-post: nelfelt@ling.gu.se Telefon: 031-773 5213 Fax: 031-773 4853 |
Mitt huvudsakliga forskningsintresse är hörselskadades och dövas kommunikation och hörselskadades talspråksutveckling. Jag har sedan 1982 inom olika projekt studerat hörselskadade barns språkutveckling ur såväl grammatiskt och fonetiskt som psykosocialt perspektiv. Jag har också sysslat med teckenspråksforskning och med undervisning av döva studenter. Jag arbetar för närvarande mycket med information och undervisning för berörda grupper inom området hörselhandikapp, t.ex. vuxendöva, föräldrar till cochlea-implanterade och hörselskadade barn, och olika slag av utbildare inom området. Förutom "Cochlea-implantat - Språkliga konsekvenser av ny medicinsk teknik" leder jag för närvarande projektet "Tecken som stöd - för talavläsning", finansierat av Hörselskadades Riksförbund/Allmänna arvsfonden. I detta projekt studeras en form av språkblandning tal/tecken som i första rekommenderas för vuxendöva och vuxenhörselskadade, men som också är mycket vanlig i kommunikation med cochlea-implanterade barn, såväl i föräldra-barn kontakt som i undervisning.
 |
Fil. Dr. Åsa Nordqvist Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Box 200 405 30 GÖTEBORG E-post: asanord@ling.gu.se Telefon: 031-773 4627 Fax: 031-773 4853
|
Mina primära forskningsintressen handlar om barns och ungdomars språkutveckling
i tal, tecken och skrift. Jag har sedan 1994 jobbat i olika forskningsprojekt
som rör tvärspråkliga undersökningar av barns tidiga språkutveckling,
skolbarns skriftliga och muntliga berättande och hur olika funktionshandikapp
påverkar hur man skriver. Jag är själv hörselskadad sedan
födseln och har ett starkt intresse för hur funktionshandikapp påverkar
språk och kommunikation. Förutom projektet om barn med cochlea-implantat
och deras språkutveckling deltar jag för närvarande som forskare
i ett finskt projekt om skrivutvecklingen hos skolbarn (särskilt barn med
dyslexi).
Här kan Du läsa mer om
mig och mina forskningsintressen.
För frågor om projektet, kontakta i första hand Åsa Nordqvist på adressen ovan.
Sidan senast uppdaterad 21 oktober 2002
Sidan har haft 9153 besökare sedan 26 september 2001