Det brukar anses att antalet språk i världen varierar från 3 000 till 8 000 beroende på hur man räknar. Det är svårt att ange en exakt siffra för hur många olika språk det finns eftersom gränserna mellan vad som är ett eget språk och vad som är en dialekt av ett språk är ganska oklara. Man drar inte språkgränserna enbart efter om språken har liknande ordförråd eller liknande grammatik. Indelningarna har även geografiska, politiska och religiösa orsaker.
Det finns en lista över världens språk (Ethnologue, Grimes 1996) där man räknar med att det finns drygt 6 500 levande språk. För 6 000 av dessa finns befolkningssiffror och man har kommit fram till att 52 % av språken talas av färre än 10.000 människor, 28 % talas av färre än 1.000 människor och 83% är begränsade till enskilda länder.
De tio största språken i världen är modersmål för nästan hälften av världens befolkning.
Här följer en lista över språkens tio i topp:
1. Mandarin 885 miljoner talare
2. Spanska 332 miljoner talare
3. Engelska 322 miljoner talare
4. Bengali 189 miljoner talare
5. Hindi 182 miljoner talare
6. Ryska 170 miljoner talare
Portugisiska 170 miljoner talare
8. Japanska 125 miljoner talare
9. Tyska 98 miljoner talare
10. Wu 77 miljoner talare
Siffrorna avser antalet människor som har språket som sitt första språk.
Om man också räknade med de som lärt sig språket som ett främmande språk
skulle kanske engelska komma först på listan.
Arabiskan skulle komma in bland de 10 största i kraft av sin storlek,
om den räknas som ett språk. Ethnologue förtecknar tio varianter av talad arabiska bland världens 100 mest talade språk. Den största av dessa är egyptisk arabiska som talas av 42,5 miljoner. Om dessa räknades som ett och samma språk, skulle arabiskan hamna på sjätte plats med 175 miljoner talare, och wu skulle åka ut från tio i topp-listan.
Eftersom siffrorna är från 1999, kan det ha skett omkastningar genom befolkningstillväxt, och speciellt då på platserna 4-7, där också arabiskan skulle hamna, se ovan.
Den gren inom språkvetenskapen som kallas historisk-jämförande språkforskning har klassificerat världens språk i olika språkfamiljer. Alla förhållanden är inte klarlagda och man får i vissa fall se indelningen som preliminär.
I en språkfamilj ingår språk som är besläktade med varann på så sätt att de har utvecklats ur ett gemensamt urspråk men man räknar ibland även med geografisk närhet och andra ytliga likheter.
Kartor över världens språkfamiljer av Mark Rosenfelder (nytt fönster, stäng det för att komma tillbaka hit)Den språkfamilj som är mest och säkrast undersökt är den indoeuropeiska. Språk som hör till denna familj talas i Indien, Pakistan, Iran och nästan hela Europa. Den indoeuropeiska språkfamiljen delas in i mindre språkgrupper:
Till den indo-iranska hör även persiska och kurdiska.
De återstående grupperna i den indoeuropeiska språkfamiljen är betydligt mindre.
Utöver den indoeuropeiska språkfamiljen så finns det i Europa en del språk som representerar andra språkfamiljer. De två största är turkiska språk som talas av ca 40 miljoner människor i Turkiet och den finsk-ugriska gruppen. Till den senare hör finska, estniska, samiska och ungerska.
Ett intressant språk i Europa är baskiska som talas i Baskien i norra Spanien och i en liten del av Frankrike. Baskiskan har såvitt man vet inte några kända släktingar.
Språken i Afrika brukar delas in i fyra språkfamiljer:
Utöver dessa fyra språkfamiljer talas flera indoeuropeiska språk i Afrika, som engelska, franska, portugisiska, tyska och afrikaans.
I Asien utgör de indoeuropeiska språken en stor del, framför allt i Indien, Pakistan och Mellanöstern. De afroasiatiska språken är också väl representerade i Mellanöstern, framförallt arabiskan. Om man ser till antalet talare så är den sinotibetanska språkfamiljen den största. Denna språkfamilj har ca 1 miljard talare. Det största enskilda språket är mandarin som talas av ca 700 miljoner människor i norra Kina. Andra stora språk är hakka, wue och yue (kantonesiska), samtliga talas i Kina. Ibland kallas kallas dessa tillsammans med mandarin för kinesiska trots att de olika språken är inbördes obegripliga i talad form. Orsaken till att man ibland för samman de kinesiska språken är att de har ett gemensamt skriftspråk.
Andra språk i den sinotibetanska familjen är burmesiska, tibetanska och taiwanesiska. Släkskapsförhållandena inom denna familj är oklara och omdiskuterade.
En annan stor språkfamilj i Asien och Oceanien utgörs av de malajo-polynesiska språken som har omkring 200 miljoner talare. De talas över ett stort område från Madagaskar via Indonesien till Hawaii. Efter den indoeuropeiska är denna den geografiskt mest spridda språkfamiljen. De största språken är javanesiska, indonesiska, tagalog (talas på Filippinerna) och malajiska. De tillhör den västliga eller indonesiska grenen av den malajo-polynesiska språkfamiljen. Den östliga eller polynesiska grenen brukar delas upp i mikronesiska, polynesiska och melanesiska språk. Hit hör bland annat fidji och maori (talas på Nya Zeeland).
Bland övriga språkfamiljerna i Asien brukar man nämna dravidiska språk som talas av ca 160 miljoner människor i södra Indien. De största språken i denna familj är tamil och telugu som har ca 55 miljoner talare vardera.
En annan, betydligt mindre, språkfamilj är den australiska som talas av Australiens aboriginer.
Utöver de nämnda språkfamiljerna finns ett antal språk i Asien vars släkskapsförhållanden är dåligt utredda. De största är japanska (120 miljoner talare), koreanska (60 miljoner), vietnamesiska (50 miljoner) och thailändska (40 miljoner). Det anses att vietnamesiska och thailändska är avlägset släkt med varandra. Varken japanska och koreanska har några kända släktingar.
De ca 700 språken på Nya Guinea brukar sammanföras till en papuansk språkfamilj. Denna är enbart geografiskt definierad och släktskapsfrhållandena är mycket osäkra.
I Amerika så är de indoeuropeiska kolonialspråken, framför allt engelska och spanska helt dominerande. De språk som lever kvar från kontinentens ursprungliga invånare brukar föras samman under beteckningen amerikanska indianspråk. Denna term täcker ett tjugotal olika familjer med flera språk i varje. De största enskilda språken är quechua (Bolivia och Peru) och guaraní (Paraguay).
Om Du vill veta mer om var de olika språken talas, se Världskartan.
Indoeuropeiska språk